Industrins beredskap: Från ”just in time” till ”just in case”

Industrins försörjningskedjor har länge trimmats för att prioritera hög effektivitet och liten lagerhållning. Men när störningar blir svårare att förutse räcker det inte längre att jobba på så länge allt fungerar. Nu behöver svensk industri sätta en plan för när det inte gör det.

Bristen på komponenter och störningar i leveranskedjorna blev under början av 2020-talet en tydlig indikator på hur sårbar industrin faktiskt är när material eller reservdelar inte kommer fram i tid.

Åren som följt har fortsatt på samma linje, med geopolitisk oro och nya störningar. Försörjningsfrågan inom svensk industri är med andra ord mer aktuell än någonsin. I ett mer osäkert omvärldsläge handlar beredskap dessutom om mer än att undvika produktionsstopp. Industrin kan med kort varsel behöva skala upp, prioritera om eller ställa om produktionen för att möta helt nya behov. Då blir tillgången till rätt komponenter, kompetens och fungerande försörjningskedjor avgörande.

För Anders Wallström, Head of Division Industry på Ahlsell, innebär det inte att industrin ska överge de effektiva flöden som byggts upp.

– Effektivitet är fortfarande avgörande, men vi har gått från ett väldigt starkt fokus på just in time till att också behöva tänka just in case. Men ytterst handlar robusthet inte bara om det enskilda företagets lönsamhet. Industrins förmåga att hålla produktionen igång, även under press, är viktig för hela samhällets försörjning och motståndskraft.

”Oplanerade stopp slår mot konkurrenskraften”

Hur man bygger en robust försörjning för produktion och underhåll beror på verksamheten. Inom process- och verkstadsindustrin kan till exempel ett maskinhaveri eller en saknad komponent som inte går att få fram få stora konsekvenser. Ett stopp i en del av produktionen kan få direkt inverkan på hela produktionsflödet och beroende på vad som tillverkas, i värsta fall negativ samhällsmässig påverkan.

Där någonstans, menar Anders Wallström, måste diskussionen om kostnadseffektivitet och robusthet börja. Att skapa större beredskap kostar. Samtidigt måste investeringen vägas mot konsekvenserna av ett oplanerat stopp eller en situation där verksamheten snabbt behöver ställa om produktionen för att möta nya behov.

– Att investera i robusthet handlar inte bara om att undvika produktionsstopp. Det handlar om att skapa handlingsfrihet när förutsättningarna förändras. De företag som kan agera snabbt och ställa om när det behövs kommer också att stå starkare på sikt, säger han.

Se till helheten för att planera smart

Men sårbarhet finns också på andra håll. Åldrande teknik eller beroendet av enskild leverantör för en kritisk komponent kan snabbt få allvarliga konsekvenser om leveransen skulle utebli.

Det finns dock flera förebyggande åtgärder att vidta. Steg ett, enligt Anders Wallström, är att förstå var den egna produktionen är sårbar. Var finns gammal teknik eller beroenden som kan bli ett problem? Vilka komponenter och maskiner är kritiska och vad händer i produktionskedjan om just den eller den delen går sönder?

– Om du vet vilka delar av produktionen som är mest sårbara kan du också förbereda dig för dem. Då kanske det ska finnas ett utbyteslager nära produktionen så att det snabbt går att byta.

Att vara förberedd behöver inte betyda stor lagerhållning av allt. Det gäller snarare att lagerhålla smart.

– Vi börjar med att göra en genomlysning av produktionen tillsammans med kunden. Utifrån det kan vi ta fram en lösning som är anpassad efter verksamheten, säger han.

I vissa fall måste kritiska reservdelar finnas tillgängliga på plats. Men riskminskning kan lika gärna ske genom förebyggande underhåll eller sensorer som kan upptäcka slitna lager innan ett oplanerat stopp blir ett faktum.

– Med sensorer kan vi upptäcka att ett lager börjar bli utslitet och välja när det passar att stanna maskinen för att byta ut det. Då slipper vi agera reaktivt när det passar som sämst, säger Anders Wallström.

Möjligheten att lägga reparationer och underhåll när det är som mest lämpligt ger industrin större kontroll, där tekniken är en del av beredskapen. Inte för att den tar bort risken att något oförutsett kan hända, utan för att ge verksamheten mer tid att agera innan felet får konsekvenser.

Tekniken stärker – men ställer nya krav

Det går inte att prata om prediktivt underhåll utan att nämna konkurrensfördelen det för med sig. Styrkan inom svensk industri ligger i teknisk utveckling, hög produktivitet och en långt framskriden automation. Tre avgörande faktorer för att hålla produktiviteten och kostnaderna på en stabil nivå.

– Sverige har inte den billigaste arbetskraften med globala mått mätt. Ska vi vara konkurrenskraftiga behöver vi ha en hög grad av automation och hela tiden förnya och effektivisera produktionen, säger Anders Wallström.

Men det är inte bara att tuta och köra. Utvecklingen för också med sig nya utmaningar. Ju fler uppkopplade system, desto större blir risken att utsättas för cyberangrepp. För att motverka det måste säkerheten vara lika robust.

– Därför behöver man arbeta proaktivt med skyddet och ha kontroll över vilka angreppsytor som finns i infrastrukturen.

Från leverantör till krispartner

Det är också en fråga om hur företaget arbetar med sina leverantörer och tillgången på material, komponenter och reservdelar. Hos Ahlsell kan det innebära anpassade förrådslösningar där rätt produkter finns tillgängliga på plats. Att minska antalet leverantörskontakter och bygga djupare relationer med färre strategiskt utvalda aktörer, kan också effektivisera produktionen, menar Anders Wallström.

– Har du väldigt många leverantörer ska alla förhandlas med, följas upp och hanteras. Med en mer konsoliderad leverantörsbas blir inköpsarbetet effektivare, den ömsesidiga förståelsen djupare och det blir lättare att ställa tydliga krav på kvaliteten, säger han.

Nästa steg för industrin blir därför att ta ett helhetsgrepp och integrera leverantörsrelationerna i den egna beredskapen.

– Leverantörer till svensk industri behöver i högre grad ses som krispartners och vara en del av dialogen innan något händer. För om något inträffar – vad gör vi då?

En verklig krispartner behöver därför förstå mer än vilka produkter kunden köper. Den behöver förstå vilka delar av verksamheten som är kritiska, vilka konsekvenser ett avbrott får och hur försörjningen snabbt kan anpassas när läget förändras.

Ahlsell medverkar som utställare på Scanautomatic, den 20-22 oktober .

Hämta din kostnadsfria biljett till Scanautomatic >