AI - en ny morgondag för utbildning

Arbetsmarknaden förändras i ett rasande tempo på grund av ny teknologi. För att inte falla bakom behöver utbildningssystemen anpassas med fokus på teknisk kompetens, humanism och etisk medvetenhet.

– Tekniken utvecklas snabbare än någonsin tidigare. Historiskt har teknikskiften ersatt manuella arbetsuppgifter, vilket har besparat oss slitsamt arbete och ökat effektiviteten. Maskiner som exempelvis motorsågar har varit stabila och enkla att lära sig använda över tid. Men dagens teknologi är digital och fokuserar på att automatisera intellektuella och kreativa arbetsuppgifter, något vi inte tidigare sett i samma omfattning. En ny utveckling som förändrar hur vi ser på arbetsuppgifter och teknikens roll i samhället, säger Jonas Ivarsson, professor i informatik vid Göteborgs universitet.

En teknologi som är extremt skalbar

Den forskning som Jonas Ivarsson sysslar med rör kunskapsutveckling, ny teknik och AI. Han är speciellt intresserad av samspelet mellan människa och teknik, och de samhälleliga konsekvenserna av AI:s olika tillämpningar.

Eftersom de nya teknologierna kan kopieras och multipliceras menar Jonas att de är extremt skalbara. Ett system kan göra många olika uppgifter och även kopieras så att de kan göra samma sak på många platser samtidigt. Jämfört med tidigare teknologier som var specialanpassade för specifika uppgifter innebär det en stor skillnad.

Imorgon kan tekniken ersätta mer än bara fysiskt arbete. Även det intellektuella arbetet får konkurrens enligt Jonas Ivarsson.

– Tidigare har vi sett programvaror som Excel automatisera vissa uppgifter, men nu handlar det om system som kan utföra en bred mängd olika uppgifter på en hög nivå.

Nyckeln till morgondagens specialister är utbildning

Den viktigaste utmaningen vi står inför är anpassningen av morgondagens utbildningssystem. När AI sköter grundarbetet måste vi nämligen söka efter sätt att träna människor för mer kreativa och komplexa uppgifter. Vi behöver utveckla kunskap och färdigheter för att jobba med, och övervaka, de nya avancerade systemen. För att lyckas med det krävs en kombination av teknisk kompetens och en stark etisk grund, där humanistiska perspektiv spelar en central roll.

– En ny masterutbildning, Human Centered AI, startades förra hösten för att fokusera på skärningspunkterna mellan AI och det mänskliga. Utbildningen tar upp etiska frågeställningar och syftar till att designa system både för individer och på samhällelig nivå. Även om det inte är det största inom AI, är detta framväxande och mycket intressant.

– Framtiden kommer kräva att vi förstår både de tekniska aspekterna och de mänskliga och etiska dimensionerna av teknologianvändning. Det innebär att vi måste ha en holistisk utbildningsmetod som inkluderar teknisk kunskap och en djup förståelse för mänskligt beteende och samhälleliga konsekvenser, förklarar Jonas Ivarsson.

Potential bortom vår förmåga

Tillsammans skapar man något kraftfullt som förhöjer vår förmåga – det är kärnan i samspelet mellan människa och maskin.

– AI-system kan göra saker bortom min förmåga. Om jag har mycket kunskap om ett fält, blir det en jättebra förstärkning av mina kunskaper. Jag kan låta AI göra arbetet och snabbt kontrollera att det blir bra. Som duktig programmerare kan jag ge instruktioner och få koden producerad, ofta bättre än jag förväntat mig. Med rätt kunskap kan det lyfta oss och ge en stor produktionsökning.

Om kunskapen eller kompetensen inte finns och man ändå börjar använda AI-systemen kan det bli bekymmer. Trots att du kan få hjälp saknas potentiellt förmågan att avgöra när det går fel.

En problematik som är intressant

– Jag kanske får kod producerad, men jag vet inte vad den betyder och då vet jag inte heller om den gör det jag hade tänkt att den skulle göra. Det är lätt att tappa kontrollen samtidigt som du inte vet om resultatet blev bra eller inte. Det är en intressant problematik i det. Att tygla sin användning och inte ta för mycket hjälp för att på sikt växla upp och bygga bättre förmåga på egen hand så att man kan ta den här. Jag tror att många lärprocesser och utbildningar, även inom yrken, kommer att få problem där, säger Jonas Ivarsson.

Det finns fler utmaningar i den nya tekniken. Trots att du har kompetens och vet hur du skapar produktivitetshöjning är det inte säkert att din kollega har det.

– Bekymret är att det saknas sätt att ta in en nybörjare och få dem att gå från nybörjare till expert, för du har ersatt grundarbetet med ett AI-system. Dagens experter har blivit det genom att de har gjort ganska grundläggande uppgifter och avancerat successivt till den här nivån. Men vi har inte byggt vår kompetensutveckling så att vi kan gå från ny på jobbet till expert utan mellanledet. Så det kommer man att drabbas av framöver, tror jag. Hur ska vi rekrytera nya personer när de gamla slutar?

Mer och mer lik oss

Det finns en fråga Jonas Ivarsson ställt allt oftare den senaste tiden – vad innebär det när AI blir så interaktivt att vi pratar med det som det vore en människa?

– När vi upptäcker att vi pratar med en AI istället för en människa kan det skapa misstänksamhet för framtida interaktioner. Vi kan känna oss lurade, vilket kan färga av sig på andra interaktioner. Det kan leda till att vi börjar behandla människor som om de vore AI, bara för att vi identifierar vissa saker som känns onaturliga. Det kan hända även om det faktiskt är en människa vi pratar med, säger Jonas Ivarsson.

Han menar att den misstänksamheten som potentiellt finns kan leda till att vi övertolkar signaler och antar att det är en robot vi pratar med – trots att det inte är det.

– Frågan är vad som händer med våra interaktioner och relationer när AI blir en så naturlig del av vår kommunikation. Hur påverkar det vår samvaro och vår förmåga att lita på varandra?

Jonas deltar på AI Arena under Scanautomatic, Nordens främsta mötesplats för industriell automation och digital transformation, som går av stapeln på Svenska Mässan i Göteborg 8–10 oktober 2024. Där pratar han om allt detta och berättar om den tuffa jakten på morgondagens specialister.

– För hur ska vi få fram dem? Vad innebär det att ta bort det vardagliga och rutinmässiga? Ofta är rutinen den bas man står på och ligger till grund för att upptäcka avvikelser. Det kräver att man har blick, kompetens och erfarenhet av att veta vad som är “det vanliga”. Men om man lägger identifieringen av det rutinmässiga på maskiner kan en erfaren person fortfarande identifiera det avvikande och förstå det. Men en ny medarbetare kommer inte att ha samma känsla, säger Jonas Ivarsson.

Missa inte Jonas Ivarssons föreläsning och allt annat spännande som händer under Scanautomatic.

Hämta din biljett till mässan